Ja, den 17-18 augusti kommer jag befinna mig uppe i Älmhult, hos världens bästa Marica. Kommer bli awesome! Vi har idag suttit och planerat vad vi ska göra. Finns nämligen inte så mycket att göra i den delen av landet om man säger så...

 

Vi ska iaf bege oss på ÄLGSAFARI i Markaryd. Kan verka aslöjligt men fan vad häftigt. Älgarna är ju enorma och jag är lite "rädd" för dom. Typ går jag i en mörk skog (hemma i Norrland, i Skåne finns bara äckliga vildsvin) så är jag rädd att en älg ska springa ikapp mig och röva bort mig eller nåt.

 

På kvällen beger vi oss på discobowling i Osby för att sedan åka till Älmhult och äta en trerättersmiddag på Sorello. Åååh vad jag längtar! En minisemester!!

 

Helfarten har en stor nackdel. Jag luktar fiskleverolja, överallt!!! Visst, den är smaksatt med citron men den smakar verkligen inte citron och den luktar fisk. Bara man tar i flaskan så stinker mena firre, örK!!

 

Ligger fortfarande till sängs, nu är febern nästan väck så det är ju skönt! 

Ja, dags att bli lite realistisk...

Om 13 dagar ska jag ha gått ner 10 kg om jag vill klara mitt första delmål. Det kommer tyvärr inte hända. Jag önskar att jag kunde vara optimistisk och säga "det fixar jag!" men nä. Det kommer jag inte fixa. Tyvärr.

 

Jag har mig själv att skylla. Jag har inte hållit helfarten strikt tyvärr.. Slarvat en dag, slarvat en annan dag men hela tiden har jag haft tanken där. Först vid 4-tiden har det börjat gå utför.

Men nu är jag igång. Redo att kicka delmål 2 i röven. Jag ska jobba hårdare, dvs 16 kilo ska vara borta den 17 augusti. Tror ni jag kan fixa det? Om jag sköter helfarten felfritt och tar mig ut på mina promenader igen?

 

Idag har jag förresten inte fällt en enda tår. Jag lever nog fortfarande i förnekelse. Kanske behövde jag det här uppvaknandet för att ta tag i mig själv igen?

 

Ja, jag har insett mer och mer vad som hänt. Jag har legat i feber sedan onsdag kväll. Lyckades på något sätt packa in alla mina saker och katten i torsdags kväll för att åka hem.

 

Idag har jag tagit kraften till att byta lakan i sängen. Nu luktar det inte längre A. Så nu är det ett faktum. Jag är singel. Kul.

 

Vad hände? Ja. Allt för mycket i vår. Vi tycker om varandra och ser en framtid ihop men hans känslor växer inte medan mina gör det. Ja jag vet inte. Ont gör det iaf. Jag älskar honom men han tycker bara om mig.

 

Och ni behöver inte oroa er för helfarten. Tröstäta gör jag inte. Snarare svälter. Ingen matlust. Feber och hjärtesorg. Vilken jävla kombo alltså.

 

 

Ja, sådan blev det för två veckor sedan då min fina vän Anna var ner till Skåne tillsammans med sin sambo och barn. Nu väntar hon bebis nummer tre och i maj nästa år ska hon gifta sig. Jag ska vara tärna. Tills dess ska jag vara smal och fin. Längtar!

Vi träffades bara en eftermiddag för lite kvalitetstid och åkte då till Busfabriken tillsammans med barnen. Anna är en av mina bästa vänner som jag lärde känna en sommardag då jag var ute och red i skogen. Då red hon ikapp mig och sedan dess har vi varit vänner. Många minnen ihop.

 

Är så glad att jag har henne. Det spelar ingen roll hur lång tid det går emellan vi ses eller pratar. Allt är ändå som vanligt.  Det är så det ska vara.

 

 

...att någon vänt mig ut och in för att sedan skjuta mig i magen med en kanonkula av is.

 

Jag är så jävla kär. Vi tycker om varann och ser en framtid ihop. Ändå blir det såhär. 

 

Hjärtesorg. Vet inte vad jag ska ta mig till.

Svett, svett. Underbara svett!

Jag vet att jag skrev för ett par dagar sedan att jag skulle börja blogga igen men jag tror inte ni förstår hur mycket jag jobbat den senaste tiden. Kommer bli rätt så internsivt några veckor till men ska försöka blogga så mycket som jag kan och hinner.

 

Jag håller på att bli förkyld. Har riktigt ont i halsen så just nu surplar jag tea och hoppas på att jag håller mig feberfri och kry. Tur att jag inte jobbar förrän på fredag eftermiddag nästa gång.

 

Bjuder på midsommaroutfiten sålänge;

 

 

 

Bloggen har legat lite till sidan men jag har jobbat en hel del sista tiden och när jag inte jobbat så har jag varit iväg på annat. 

 

Ikväll åker jag till A, där mim dator är och då ska jag uppdatera riktigt till er. Ska även ta med mig min dator då det är drygt att blogga genom ipaden. 

 

Jag är iaf på banan! Åt på midsommar och sedan har jag levt på helfart! Duktig tjej?!

Var ett par dagar sedan jag skrev nu men det har varit lite mycket med jobb, kalas och massa annat. Jag har promenerat en massa och varit duktig också. Så det är ju king. 

 

Ska sova nu. Imorgon ska jag jobba natt om magen sköter sig och ska upp halv sex för en powerwalk med grannen. Sedan ska jag en sväng till Therese och vidare för att klippa mig. Sen ska jag pallra mig hem och sova igen så jag orkar vara vaken på natten haha. 

 

Jag är på rätt spår iaf! Skönt att äntligen höra va? :)

Jag var ju som sagt in till Xtravaganza i förrgår och vägde mig. Vi pratade även en hel del om framtiden och vad jag har tänkt mig. Vi satte upp en del mål också.

 

Vikten var ingen rolig historia men jag var ganska så förberedd på det om man säger så. Har gått upp en del i vikt men det är bara att ta nya tag. Ska uppdatera om vikten i ett annat inlägg. 

 

Jag går nu på helfart. Började med detta i måndags. I söndags åt jag halva dagen. Tanken är att jag nu ska gå på helfart tills jag har fem kilo kvar till min målvIkt. Först då börjar jag äta enligt halvfart. Jag behöver avskärma mig från allt vad mat heter känns det som för just nu kan jag inte kontrollera det här. Jag kommer dock äta på tre utvalda tillfällen då jag går på helfart men då blir det till att tänka på protein och långsamma kolhydrater. Midsommarafton är en av dessa dagar. 

 

Vi har även satt upp ett par viktmål som jag ska nå vissa datum. Första datumet att sikta på, är 23 juli. Då ska jag ha gått ner tio kilo. Går det snabbare så är jag glad. Slutgiltigt mål har vi satt till julafton.

 

Jag ska skriva mer om det här i egna inlägg så jag (och ni) har klart för mig/oss vad som gäller framöver. Jag ska även försöka fixa en ny design som Angelica sa att hon skulle kunna hjälpa mig med. Woopidooo! Hade jag kunnat länka via IPad så hade jag gjort det. Har följt henne flera, flera år. Riktigt roligt! 

 

Nåja. Nu ska denna trötta tjej bege dig till jobbet innan jag får åka hem till A och kramas lite. 

 

Ha en fin dag!

Helfartsstart, jobb och lite sömn. 

 

Jag återkommer imorgon när jag förhoppningsvis inte har ben massa elefanter som hoppar studsmatta på min panna..

Några har skrivit och frågat varför jag väljer helfarf när jag "ändå bara failar". Well... Enkelt svar; Det går snabbt. Helfart är skittråkigt att gå på men det är en snabb viktnedgång ger mig mer tid att fokusera på halvfarten och få den att fungera. Jag hade en plan om att gå på helfart nu fram tills att jag nått min målvikt men vi får se hur jag gör. Just nu tar jag dagen som den kommer och jag tänker köra på.

 

Jenny tyckte jag skulle strunta "i sån här skit" men det är lätt för andra att säga hur man ska göra. Jag har inte motståndskraften just nu att låta bli det som är gott. Jag vet inte riktigt vad det är som gör det men det är betydligt svårare att låta bli det som är gott om man går på halvfart, än om man går på helfart. Under helfarten så känner jag inga sug och ingen hunger. Det är bara de två första veckorna som är tuffa som jag måste komma över.

 

heja på, ett och två!

Ja, precis som rubriker lyder.

 

Sedan jag gått upp dessa tio-elva kilona så trivs jag ju inte alls med mig själv. Hatar att se mig i spegeln typ. Men samtidigt har något hänt uppe i knoppen. Nämligen att jag skiter i vad alla andra tycker om mig.

 

Jag skiter i om de tycker att jag är för fet för att gå barbent. Jag skiter i om min lösa hud och fettiga armar dinglar runt och jag skiter fullständigt i om folk ser mig utan smink.

 

Hur kan det hänga ihop?

Hur kan jag vantrivas med mig själv och undvika spglar samtidigt som jag skiter i att andra ser hur jag ser ut?

 

Knepigt..

Jag har ju varit lite halvt om halvt deppad de senaste månaderna som ni vet om pga min sjukskrivning. Det är sjukt hur påverkad man blir av något så pass litet.

 

Anledningen till detta har varit enkelt. Det kommer vara oklart om jag kommer till att kunna fortsätta med det jag tycker om allra mest, det som varit mitt mål med hela min viktminskning. Nämligen ridningen.

 

Jag ska börja jobba nu efter min sjukskrivning och jag hoppas verkligen att det kommer gå bra. Jag ska även fortsätta med min sjukgymnastik så jag verkligen blir så pass återställd som det är möjligt.

 

Dessutom så är det oklart om jag kommer att kunna fortsätta med den sport jag gillar bäst efter ridningen, nämligen kickboxingen. Frågan är om det kommer att fungera med min nacke.

 

Tänk att så lite kan göra så mycket. Att halka omkull på en liten isfläck kan verkligen ödelägga ett helt liv.

 

Förutom att jag varit orörlig så har jag i princip "bott" hos A de senaste månaderna eftersom jag lättare kunde ta mig någonstans om jag behövde åka någonstans. Jag bor ju mitt ute på landet och jag har inte kunnat köra bil. Jag tycker ännu att det är jobbigt att köra bil då jag inte kan vrida huvudet snabbt eller så pass som jag vill. Men situationen med A har väl gjort att man "myst till det lite". Ni vet vad jag menar...

 

Min orörlighet tillsammans med "mysandet" har lett till att jag gått upp cirka elva kilo i vikt. Inte ett dugg roligt. Vill verkligen inte sumpa allt jobb jag har lagt ner. Och alla pengar...

Jag har inte kommit igång med helfarten riktigt än. Har gått två halvdagar. Idag ska jag gå hela dagen och imorgon blir det ännu en halvdag för att förhoppningsvis kunna gå igång riktigt fullt ut på söndag.

 

 

So much for the golden future
I can't even start
I've had every promise broken
And there's anger in my heart
You don't know what it's like
You don't have a clue
If you did you'd find yourselves
Doing the same thing too

Jag har suttit och räknat ut hur mycket det har kostat för mig att under ett års tid vara med i Xtravaganza. Då har jag räknat med medlemsavgifter, helfartspulver, Psylliumfröskal, omega3 och xtraoil. Dessutom har jag köpt ett par färdiga bars som jag haft som mellanmål då jag gått på halvfart. 

 

Allt som allt, har detta gått på 31338 kronor, dvs cirka 2600kr i månaden. Det är självklart mycket pengar men jag tycker att det har varit värt det. 

 

Jag blir dock riktigt arg på mig själv när jag är så korkad och håller på att sjabba bort allt hårt slit för att äta sånt som inte är bra gör oss och som dessutom egentligen inte heller smakar bra. 

 

Jag ska träffa Lena på tisdag vilket kan vara bra så jag får en push i rätt riktning. Igen.