Att så lite kan göra så mycket.

Jag har ju varit lite halvt om halvt deppad de senaste månaderna som ni vet om pga min sjukskrivning. Det är sjukt hur påverkad man blir av något så pass litet.
 
Anledningen till detta har varit enkelt. Det kommer vara oklart om jag kommer till att kunna fortsätta med det jag tycker om allra mest, det som varit mitt mål med hela min viktminskning. Nämligen ridningen.
 
Jag ska börja jobba nu efter min sjukskrivning och jag hoppas verkligen att det kommer gå bra. Jag ska även fortsätta med min sjukgymnastik så jag verkligen blir så pass återställd som det är möjligt.
 
Dessutom så är det oklart om jag kommer att kunna fortsätta med den sport jag gillar bäst efter ridningen, nämligen kickboxingen. Frågan är om det kommer att fungera med min nacke.
 
Tänk att så lite kan göra så mycket. Att halka omkull på en liten isfläck kan verkligen ödelägga ett helt liv.
 
Förutom att jag varit orörlig så har jag i princip "bott" hos A de senaste månaderna eftersom jag lättare kunde ta mig någonstans om jag behövde åka någonstans. Jag bor ju mitt ute på landet och jag har inte kunnat köra bil. Jag tycker ännu att det är jobbigt att köra bil då jag inte kan vrida huvudet snabbt eller så pass som jag vill. Men situationen med A har väl gjort att man "myst till det lite". Ni vet vad jag menar...
 
Min orörlighet tillsammans med "mysandet" har lett till att jag gått upp cirka elva kilo i vikt. Inte ett dugg roligt. Vill verkligen inte sumpa allt jobb jag har lagt ner. Och alla pengar...

Jag har inte kommit igång med helfarten riktigt än. Har gått två halvdagar. Idag ska jag gå hela dagen och imorgon blir det ännu en halvdag för att förhoppningsvis kunna gå igång riktigt fullt ut på söndag.
 
 
So much for the golden future
I can't even start
I've had every promise broken
And there's anger in my heart
You don't know what it's like
You don't have a clue
If you did you'd find yourselves
Doing the same thing too

Kommentarer
Postat av: Citrin

Åh vad tufft :(
Känner igen mig mycket i det där med sambokilon. Jag har själv lagt på mig ca 10 kg sedan jag och M blev ihop (iofs skyller jag många av de kilona på att jag slutat röka men ändå) p.g.a hur mycket man börjar anpassa sig efter den andre. Han är van vid lagad mat två gånger per dag, medan jag alltid mest ätit flingor/gröt/mackor så när jag började äta som han så ökade ju så klart kaloriintaget per dag. Och det ÄR svårt att sitta och smutta på té medan ens partner äter ostmacka, godis, läsk oc chips bredvid en. :P Men du, du fixar säkert att få bort den där extravikten! Du har gjort det förr! Hejja hejja! (Och så klart; hoppas nacken lyckas läka så fort det bara går!)

2013-06-07 @ 10:26:45
URL: http://nolovestory.wordpress.com
Postat av: Therese

Åh vad tråkigt med ridningen :( hoppas verkligen du ska kunna fortsätta!! Tror man mår som bäst av att få göra saker man tycker är kul, kunna njuta av det liksom!

2013-06-07 @ 13:12:19
URL: http://nyutsidaa.blogg.se
Postat av: Elin

Får jag bara fråga, jag menar inget illa eller dömer dig på något sätt, men jag förstår inte varför man går upp 11 kg på så kort tid och jag tänkte du kunde förklara det för mig=)

När man "får" äta (när du inte går på helfart så att säga), varför måste man då hetsäta, och äta pizza och chips istället för en hälsosam måltid?

Jag själv har en vän som har stora viktproblem. Och hon brukar säga att hon har ett skevt missbruk, antingen äter hon jättemycket eller så äter hon ingenting alls och tränar jättemycket. Antingen är hon jättestor eller så är hon pinnsmal.

Visst det sitter ju uppe i huvudet på er, men jag själv kan ju tänka att varför äter man inte bara med måtta istället, när man "får" äta=) för dricka pulver är ju inte det roligare som finns, och då skulle man ju kunna göra vad som helst för att bara få gnaga på en morot=)

Hoppas du inte tar illa vid dig=) Du är jätteduktig och jag hejar på dig=)

Svar: Anledningen till att jag gick/gått upp är att jag fick en whiplashskada. Gick från att träna och vara aktiv 5-6 dagar till att bara sitta i soffan och inte ens kunna röra armarna ovanför huvudet, böja sig fram för att dra upp byxor osv. Sedan gick min morfar bort, killen och jag hade problem och gjorde slut. Osv osv. det var många faktorer. Jag hetsäter/tröstäter för att trösta mig själv. Jag har gjort dt sedan jag var väldigt ung. Det är inget man kan bryta bara sådär- Det är något man måste jobba med, och få stöd med.
Liinda

2013-06-08 @ 17:43:10
URL: http://m8nsson.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0