...ska jag vara i mål!

 

Ja, det är dags att komma i mål nu. Jag måste sparka mig i arslet så jag kommer igång riktigt. Allt kommer bli så otroligt mycket lättare när jag börjar jobba i Skurup igen eftersom jag då kommer åka förbi gymmet varje dag och därmed inte har några ursäkter att inte gå in dit.. Men träningen har aldrig varit problemet för mig. Jag älskar ju att träna.

 

Om 22 dagar ska jag ha tappat 7 kg. För att jag ska lyckas med det, krävs det att jag ökar upp farten lite. Kommer igång med mina powerwalks igen, samt att jag sköter helfarten till punkt och pricka. Måste komma igång med den mentala träningen också.

 

Jag ska snart ta mig ut på en powerwalk, den blir nog bara på en halvtimme eftersom det kommer vara den första "träningen" sedan jag blev sjukskriven. Sedan ska jag göra min squats innan det är dags att bege sig till sjukhuset. Men först ska jag.....

 

Lyssna på min mentala träning. Nu jävlar!

Har suttit och kollat på bilder från i vintras och fan. Jag var ju nästan smal. Helt otroligt.

 

Jag vet att jag varit usel på att uppdatera den senaste tiden. Det har varit mycket på en gång.

Bihåleinflammationen är väl den största boven. Har haft så fruktansvärt ont i ögonen och ljuset från datorn har varit rena rama tortyren. Jag bloggade några gånger från Ipaden men jag får spel när jag försöker skriva ett ord, men det blir ett annat. Autocorrect.... Ljuset från Ipaden har också varit hemskt.

 

Nu känns det lite bättre iaf. Började jobba igår igen. Är fortfarande väldigt öm i ögonen men nu går det iaf att härda ut om man säger så.

 

Har en massa roligt att berätta. Jag ska försöka skriva några inlägg imorgon när jag är ledig på förmiddagen. Ska lägga en del tid åt att ringa Försäkringskassan, Tele2 och min chef också. Halleluja!!

 

Puss på er trogna läsare. Ser att ni fortfarande tittar in dagligen och det gör mig GLAD!

 

Jag nådde inte mitt mål, precis som jag trodde. Men jag var inte långt ifrån.

 

1,8 kg ifrån mitt mål. Dvs -8,2 kg på 3 veckor. Helt okej, inte sant?

 

Detta hade ni minsann vetat tidigare om ni följt mig på Instagram. liiiiinda89 (5st "i") heter jag där som sagt. Wooopidooo!

 

Nästa vägning är den 22 augusti. Då ska jag ha gått ner 7 kilo.

Det finns en häst som jag så gärna vill ha och jobba med men jag vet inte. Så svårt med allting. Tanken är att plugga klart så jag blir färdig och kan börja leva men samtidigt vill jag jobba. Skitsvårt allting. Dessa beslut. Önskar jag va 12 igen.

Jag har inga undanflykter men ändå har jag inte kommit igång med den mentala träningen. Måste göra upp ett schema. Förstår inte varför det är så svårt.

 

På tisdag ska jag vägas. Det är pirrigt fast jag vet att jag inte kommer nå målet på -10kg.

Jag tror jag har gjort framsteg.

Ikväll har jag varit ledsen. Jag har gråtit massor. Har typ sett ut såhär hela kvällen:

 

Ikväll gör det bara ONT ONT ONT ONT! Jag hade inte gråtit på en vecka men nu kom allting över mig på en nanosekund.

Jag känner mig blåst och lurad. Och utnyttjad.

 

Och ledsen.

 

Så jävla ledsen.

 

Sen att bihålorna gör så jävla ont som dom gör, gör att jag inte kan gråta och snora som jag vill heller.

 

Skitliv.

Nu kurrar magen lite. Kan ju kanske bero på att jag endast ätit 1,5 shake idag. Jag råkade somna så allt blev fördröjt.

 

Det märks iaf att jag kommit in i ketosfasen nu iaf för min andedräkt går inte av för hackor. Tur att tuggummin finns!

 

I övrigt så känns det som att mina ögon ska explodera idag. Hemska jävla bihålor!

 

Hur är livet på utsidan? 

Jag har kommit på något riktigt bra, perfekt nu på sommaren.

 

Nu kan äntligen jag också vara med och äta glass. Överlycklig tjej ska ni veta.

 

Jag köpte nämligen en sån här på Ikea;

Känns nästan som det med all spray jag sniffar, samt att jag sett alla säsonger av Sex and the city. Är inne på Desperate HOusewives också.

 

Händer inte så mkt mer nu. Försöker bara bli friiiiiisk. Detta skulle vara min första lediga helg i sommar. Då blir jag sjuk istället. Jävla skit!

Var till doktorn idag. Har fått medicin för bihåleinflammation. Halleluja! 

 

Helfarten rullar på! Måste börja med de mentala träningarna också. Har ingen som helst undanflykt nu när jag är hemma och sjuk. Sjukskriven till torsdag till en början, skjut mig, orkaaaaar inte!

 

puss!

 

 

 

 

 

 

För exakt ett år sedan skrev jag det här underbara inlägget.

 

Jag minns hur stolt jag var.

 

Och jag ska dit igen!

 

Ja, den 17-18 augusti kommer jag befinna mig uppe i Älmhult, hos världens bästa Marica. Kommer bli awesome! Vi har idag suttit och planerat vad vi ska göra. Finns nämligen inte så mycket att göra i den delen av landet om man säger så...

 

Vi ska iaf bege oss på ÄLGSAFARI i Markaryd. Kan verka aslöjligt men fan vad häftigt. Älgarna är ju enorma och jag är lite "rädd" för dom. Typ går jag i en mörk skog (hemma i Norrland, i Skåne finns bara äckliga vildsvin) så är jag rädd att en älg ska springa ikapp mig och röva bort mig eller nåt.

 

På kvällen beger vi oss på discobowling i Osby för att sedan åka till Älmhult och äta en trerättersmiddag på Sorello. Åååh vad jag längtar! En minisemester!!

 

Helfarten har en stor nackdel. Jag luktar fiskleverolja, överallt!!! Visst, den är smaksatt med citron men den smakar verkligen inte citron och den luktar fisk. Bara man tar i flaskan så stinker mena firre, örK!!

 

Ligger fortfarande till sängs, nu är febern nästan väck så det är ju skönt! 

Ja, dags att bli lite realistisk...

Om 13 dagar ska jag ha gått ner 10 kg om jag vill klara mitt första delmål. Det kommer tyvärr inte hända. Jag önskar att jag kunde vara optimistisk och säga "det fixar jag!" men nä. Det kommer jag inte fixa. Tyvärr.

 

Jag har mig själv att skylla. Jag har inte hållit helfarten strikt tyvärr.. Slarvat en dag, slarvat en annan dag men hela tiden har jag haft tanken där. Först vid 4-tiden har det börjat gå utför.

Men nu är jag igång. Redo att kicka delmål 2 i röven. Jag ska jobba hårdare, dvs 16 kilo ska vara borta den 17 augusti. Tror ni jag kan fixa det? Om jag sköter helfarten felfritt och tar mig ut på mina promenader igen?

 

Idag har jag förresten inte fällt en enda tår. Jag lever nog fortfarande i förnekelse. Kanske behövde jag det här uppvaknandet för att ta tag i mig själv igen?

 

Ja, jag har insett mer och mer vad som hänt. Jag har legat i feber sedan onsdag kväll. Lyckades på något sätt packa in alla mina saker och katten i torsdags kväll för att åka hem.

 

Idag har jag tagit kraften till att byta lakan i sängen. Nu luktar det inte längre A. Så nu är det ett faktum. Jag är singel. Kul.

 

Vad hände? Ja. Allt för mycket i vår. Vi tycker om varandra och ser en framtid ihop men hans känslor växer inte medan mina gör det. Ja jag vet inte. Ont gör det iaf. Jag älskar honom men han tycker bara om mig.

 

Och ni behöver inte oroa er för helfarten. Tröstäta gör jag inte. Snarare svälter. Ingen matlust. Feber och hjärtesorg. Vilken jävla kombo alltså.

 

 

Ja, äntligen har jag hittat den. Klänningen med stort K och nu hänger den äntligen i min garderob.

 

Detta är min slutgiltiga målklänning. Föll för den när vi var på Emporia men vägrade betala 1100 för den och beställde den därför direkt från London för typ 700 kr. SÅ värt det. Köpte även två andra klänningar då. Fri frakt och ingen tull. Underbart!

 

Såg dock nu att de sänkt den med 60% i London. Min vanliga tur. Men skitsamma för jag äger världens finaste klänning!

 

 

Ja, sådan blev det för två veckor sedan då min fina vän Anna var ner till Skåne tillsammans med sin sambo och barn. Nu väntar hon bebis nummer tre och i maj nästa år ska hon gifta sig. Jag ska vara tärna. Tills dess ska jag vara smal och fin. Längtar!

Vi träffades bara en eftermiddag för lite kvalitetstid och åkte då till Busfabriken tillsammans med barnen. Anna är en av mina bästa vänner som jag lärde känna en sommardag då jag var ute och red i skogen. Då red hon ikapp mig och sedan dess har vi varit vänner. Många minnen ihop.

 

Är så glad att jag har henne. Det spelar ingen roll hur lång tid det går emellan vi ses eller pratar. Allt är ändå som vanligt.  Det är så det ska vara.

 

 

Vi har en tradition i vår familj som tyvärr inte blivit av på två år. Det är nämligen att åka till en camping vid en viss strand och spela minigolf på midsommardagen. Jag, mamma och mammas sambo. Myspys.

 

Jag klappade mig själv på axeln extra mycket då jag klarade att jobba en hel dag med denna underbara chokladlåda mitt framför nosen hela dagen för två veckor sedan, midsommardagen!

 

...att någon vänt mig ut och in för att sedan skjuta mig i magen med en kanonkula av is.

 

Jag är så jävla kär. Vi tycker om varann och ser en framtid ihop. Ändå blir det såhär. 

 

Hjärtesorg. Vet inte vad jag ska ta mig till.

Svett, svett. Underbara svett!

När man är ute och promenerar på kvällarna.

 

 

 

 

Frågan i allas huvuden.

 

Svaret är att det går bra. Och dåligt. Lite upp och lite ner. Har inte riktigt hittat den riktiga motivationen som behövs för att hålla ut hela vägen men jag är påväg att komma dit iaf. Jag har jobbat sjukt mycket. Det har tagit väldigt mycket på energin kan jag säga. Att då leva på helfart är sjukt svårt. Vissa dagar har det gått bättre än andra dagar.

 

Jag har jobbat vaken natt, tidiga morgnar osv. Det tar på krafterna, helt klart.

 

Jag ser det inte som ett misslyckande då jag känner att jag måste lyssna på min kropp. Visst, ibland har jag kanske stoppat i mig något som inte varit riktigt hundra genomtänkt men det får jag lida genom att jag kanske inte kommer att nå mitt mål som jag satt upp till den 23 juli, vilket var -10 kg.

 

Jag kämpar på. Det är det jag kan göra för tillfället.

 

Jag tar de promenader som jag planerat in. Förra veckan traskade jag 43 km då jag satt ett mål på 40 km. Inte fy skam med tanke på hur många timmar jag jobbade den veckan.

 

Att jag skrev häromveckan att jag köpt ett nytt träningsredskap. Jag vet inte riktigt om jag kommer våga använda det dock.

 

Jag är så fruktansvärt trött på att gå och gå och gå och gå och gå och gåååååå. Jag vill ha lite omväxling så jag inte tappar glöden nu när mina träningsmöjligheter är begränsade.

 

Vad tror ni, vågar jag mig på detta eller kommer jag bryta ben och armar?

Jag vet att jag skrev för ett par dagar sedan att jag skulle börja blogga igen men jag tror inte ni förstår hur mycket jag jobbat den senaste tiden. Kommer bli rätt så internsivt några veckor till men ska försöka blogga så mycket som jag kan och hinner.

 

Jag håller på att bli förkyld. Har riktigt ont i halsen så just nu surplar jag tea och hoppas på att jag håller mig feberfri och kry. Tur att jag inte jobbar förrän på fredag eftermiddag nästa gång.

 

Bjuder på midsommaroutfiten sålänge;