Ja, jag vet inte vad det är med mig men jag får sjukt dåligt samvete över de mest konstiga sakerna. Sedan går jag runt och ältar och tänker hur annorlunda det känts om jag gjort på det andra sättet.

Exempel 1: Igår efter skivstången, varför gick jag inte in och fortsatte med kickboxingen? Visst, det kändes som jag hade spaghettiarmar men jag menar.. Jag har ingen som helst träningsvärk idag förutom i röven. Därför får jag ångest. För jag får inte längre träningsvärk. Hrm.. Hade jag istället tränat kickboxingen också och kört riktigt slut på mig själv så hade jag nog varit mer nöjd.

Exempel 2: Jag jobbade 6-12.15 idag. Inger var sjuk vilket gjorde att Jessica inte kunde kompa och sluta klockan 2 istället för klockan 4. Dessutom var de 2 som skulle stängda, sjuka. De frågade om jag kunde jobba och om jag ville stänga. Jag sa nej för att jag hade planer. När jag var påväg hem så ringde jag och mina planer blev förskjutna tills 7-8 ikväll. Varför vände jag då inte om bilen och körde tillbaka och gjorde något bra för någon annan som faktiskt ville sluta tidigare?

Ähh, jag förstår mig inte på mig själv ibland. Sedan går jag runt och ältar såna här saker för mig själv inombords vilket istället leder till att jag känner mig stressad. Stupid stupid och så jävla onödiga saker att ha dåligt samvete för.