Idag såg jag en dokumentär som var på 5:an som handlade om 13-åriga Chloe som hade fått tillbaka sin leukemi. De gjorde allt de kunde för henne, de strålade henne, hon blev tvungen att bo i ett särskilt rum pga smittor osv.

Det var riktigt hemskt att se just eftersom jag hade en nära vän som gick igenom allt detta i somras. Hon fick diagnosen leukemi efter att hon varit väldigt trött och mått dåligt länge. Hon klarade inte att bekämpa leukemin och somnade in i juli 2007.. 

Dessa barn i klippet klarade inte heller av att bekämpa sin cancer. SE ÅLDRARNA PÅ DEM! De är hur unga som helst. Usch, världen är sjuk.



Om jag skulle vara ni så skulle jag bli donator som ni ser att de berättar om i slutet av filmen. Jag är organdonator men de får även ta allt som går att använda efter att jag dött. Jag ger även blod och om man tänker efter, hur många liv kan man egentligen rädda genom att donera organ och blod?

Någon dag kanske man själv behöver denna hjälp från andra så därför kan man dra sitt strå till stacken. Efter att man dött, vad har man då för nytta av ett hjärta, njurar eller levern?

Det finns ALLTID människor som behöver transplantation men det behövs även för forskningen.. För vi vill väl alla att sjukvården ska bli bättre?