Jag funderar på om jag ska ta alla bilderna som jag har tillsammans med C, som jag har satt in i ett album som jag gjorde till oss och bränna dom? Om jag ska bränna alla kort som jag fått av honom, alla foton, presenter, allt?

Riva ut sidorna i albumet och riktigt se hur dom eldas upp. Men samtidigt så är det något som säger stopp, som säger att jag inte ska bränna dom utan istället ha kvar dom oavsett hur gärna jag skulle vilja elda upp dom..

Skönast vore det nog att elda upp dom och slippa allt sen. Radera alla bilder. Synd att man inte kan radera minnen. Detta är ett jobbigt läge..

På ett sätt kan det vara skönt eftersom jag förhoppningsvis efter sommaren börjar mitt nya liv. På en ny skola, kanske tillsammans med en ny kille? Det kommer ta tid innan jag känner att jag kan lita på någon kille igen och det gör grymt ont eftersom jag helst av allt vill vara någon nära. Men inte för nära, då kan man bli sårad. Det har jag lärt mig nu..

Jag vet inte. Allt känns bara som om det är totalt upp och ner. Jag har sjukt mycket känslor inom mig som jag bara vill få ut. Idag var en av "hans tjejer" inne på min Bilddagbok så jag gick in och kollade i hennes och hittade en massa skit som jag helst av allt inte ville se. Jag blev förbannad så in i så jag skrev till honom och skällde ut honom. Vilket bara gör det hela värre. Tyvärr.

Jag förstår inte men de senaste dagarna har jag känt mig så sjukt deprimerad. Jag har inte velat göra någonting. Det känns som om jag inte räckt till för någonting. Idag har det känts bättre men nu är jag helt nere igen.

Ähh skitsamma. Kärlek suger och gör fruktansvärt ont. Jag vet det nu. Jag har aldrig tidigare blivit sårad av någon på detta sätt. Jag har varit den som sårat. Kanske behövde jag detta. Trots att jag sårat honom mer än han sårat mig så har jag fan sårat mig själv värst.