Svar till Fredrik;

 

Svar;

Hej!

Jag förstår inte riktigt varför du ska vara besviken? Jag är brutalt ärlig i min blogg och skriver om varje litet snedsteg som jag gör, vilket många mörkar skriver och enbart skriver det bra som händer. Detta gör jag eftersom det inte är en dans på rosor att gå ner i vikt. Fokus krävs hela tiden och jag har haft väldigt mycket som hänt på det privata planet, hela detta året har varit ett stort skämt. Fokus har funnits när energin funnits. När energin är som bortblåst pga att min morfar ligger på sjukhus, att jag och min pojkvän gjort slut osv. Det gör mycket. Sedan den dag jag och min pojkvän gjorde slut, har fokuset funnits. Hur skulle jag annars ha gått ner 8,2 kg? Jag har legat sjuk ja men hade lika väl kunnat satt mig och käkat glass/tyckt synd om mig själv. 

 

I vår har jag avlivat min häst som jag haft i mitt liv 16 år, jag har blivit nykär och myst till det med snask, min bil har gått sönder, jag har jobbat på ett ställe som inte var bra för mig, jag har en morfar som åkt in och ut på sjukhuset (han har alltid varit som en pappa för mig), jag fick en whiplashskada. Krossat hjärta. Osv. Jag har haft brist på mental näring och därför har min motivation inte riktigt funnits. Det kommer bli lättare nu när jag kommer jobba på mitt andra jobb där jag åker förbi gymmet varje dag.

 

Det är mycket mentalt som sätter stopp för mig. Det ligger på ett djupare plan. Och ska tas itu med. Mina mål är inte problemet. Förra året satte jag inte upp några mål, det fanns ingen planering med min viktnedgång. Min hälsokonsult frågade mig ofta vad syftet med min viktnedgång var, vad jag ville osv. Jag ryckte oftast på axlarna för jag visste inte. Nu finns en planering, riktlinjer för mig själv. En ny väg. Känns mycket bättre. Har även jobbat nu den senaste veckan, därav har ingen uppdatering gjorts här. Uppdaterar mer på Instagram. Där lär du se att jag har ett pepp mode iaf. 

 

Hoppas du fortsätter titta in, trots att du tycker synd om mig! ;) 

Förstår inte heller varför han är så besviken. Det är din blogg och ditt liv och vad du gör med det borde inte påverka honom.
Keep up the good work!!! Kramkram

Jag håller själv på med denna långa resa, och som du säger, du är ärlig och den som bara skriver som att det är ett rakt spår, den säger inte hela sanningen. Och när man dessutom får stora motgångar på andra plan så kan man omöjligen lägga ner den energi som behhövs. Så du är otroligt stark som har hittat detta focus igen och kraften att fortsätta. Du ÄR grym, så är det bara.... :)

En ganska så viktig detalj är även att man gör den här viktresan för sin egen skull, varför ska någon utomstående bli besviken på en då? Visst att nära familjemedlemmar kan känna så, och vad vet jag, han som kommenterade kanske var en sådan. ;)

Har man hela livet haft mat som "lösning" på många saker och ting så kan det hända att man faller tillbaka. Viktigt då att kunna analysera och förstå varför det blev som det blev, precis som du gör!

Usch vilket jobbigt år du haft :(
Blir lite ledsen av att läsa faktiskt.
Tycker det är sjukt kul att följa din "viktiga" resa!
Dock önskar jag mer uppdatering haha
Och dina mål kommer du komma till, förr eller senare!

Man skall väl få ha dåliga dagar och få tillåta sig själv att misslyckas ibland också? det är ju som du säger, ingen dans på rosor, varför vara besviken för att du ibland uppdaterar om att du "fuskat".. tycker han borde vara stolt över vad du egentligen åstadkommit, inte dina misstag. Kämpa på ..

Dessutom tycker jag personligen det är roligare att läsa om någon som vågar blotta sig och faktiskt är ärlig nog och berättar om sina misslyckanden, att man fuskat osv... för att sedan läsa att man klarat sina mål, sina vägar och att man mår bra trots fusket nån gång .. Om en blogg handlar om viktnedgång och bara uppdateras om hur bra allting går är det väl jättekul för den personen men frågan är om allting stämmer? Jag tror ju att man har nån deep down nånstans men inte vågar erkänna det.

Bättre skriva vara ärlig en som vissa skriver bara så länge de gpr bra och inte dom snesteg som dom flesta faktist gör då och då :)

Så kör på ärlighet! :D

svar: Tack så mycket :) Den bara växer och växer nu hehe :)

Men jag visste inte att du och pojkvännen gjort slut =( Vad tråkigt att höra!!

Vet ej om jag uttryckt mig elakt eller så, men så tycks vara fallet. Att läsa en blogg utan att kommentera har jag ställt mig frågandes till i väldigt många år, man tar ju del av en annan persons vardag och följer med dom på/i/genom resan fast på avstånd. Jag kände dock att jag var tvungen att ställa frågan då det inte verkar gå som du har planerat, därför undrade jag om du satte upp för orealistiska mål. Jag vet själv hur det är att gå ner i vikt. Under 2011 så gick jag från 148,8kg ner till 81,2kg på 11 månader. Därför brukar jag läsa andras bloggar för att se hur dom tycker/tänker/funderar över problem som jag eventuellt hade när jag själv kämpade på. Men jag vet inte alls, det är kanske bäst att inte kommentera överhuvudtaget?

Du gav ju iaf svar på tal, och det var mer än vad jag förväntade mig.

Hoppas du fortsätter kriga på trots att året inte varit speciellt trevligt för dig.

//Fredrik J

Jag tycker inte att du ska behöva försvara dig i din egen blogg, periodvis mår man ju inte bra och tyvärr följer koppen med.

Dummaste jag hört. För det första angår det ingen annan. Att läsa någons blogg säger väldigt lite om en människas liv och kamp. Jag tycker du är grym och även om det är backigt ibland ger du inte upp. Det är styrka. PEPP!

Viktminskning är en lång resa. Vi är bara människor. Livet går upp och ner och så gör också vikten. Spelar egentligen ingen roll hur många gånger man faller, så länge man tar sig upp igen. Man är fortfarande bättre än man var innan, då man satt i soffan och inte ens kommit på tanken på att försöka påverka situationen. Ja, du har gått upp en del av den vikt du gått ner. Men ingen är perfekt. Sånt händer alla, huvudsaken är att man tar nya tag och inte slutar försöka.

Jag tycker inte att man har rätten att bli besviken på en persons viktresa. Visst tycker man att det är synd då det inte går bra för personers bloggar som man läser. Men samtidigt lär man sig en hel del. Man lär sig att det är okej att göra misstag. Det är okej att hamna på fel spår ett tag. Man lär sig att man inte är ensam. Tycker personligen inte att det är kul att läsa personers bloggar där personen ALDRIG någonsin gör något fel. Då den personen får sig att se felfri ut så får det bara en själv att känna sig misslyckad..

Jag vet att det säkert är svårt, men ta inte åt dig av sådana kommentarer. Personer som skriver sådär kan knappast veta ett dugg om hur det är att kämpa med vikten.

Du är verkligen en inspiration.