A frågade häromdagen vad jag önskar mig i födelsedagspresent eftersom jag fyller år på onsdag. Vad svarar man på det?

 

Jag vet tre saker som jag önskar mig och behöver. Eller aa.. Ett par nya glasögon, vilket jag ska få av mamma och Bo, en plånbok som jag önskat mig av morfar och det tredje är ett par Jeffrey Cambell-skor med nitar. De är ju så fruktansvärt snygga och sköna. Men det kan jag inte säga att jag önskar mig eftersom de kostar 1600 kronor. Annars önskar jag mig inget. Svårtsvårtsvårt!

 

Kläder har jag mycket av, böcker läser jag inte, prydnader kan jag gödsla med. Det slutade med att jag sa att jag önskade mig en snäll pojkvän. Hanär världens snällaste kille och jag tycker sååå mycket om honom men den senaste tiden har jag antingen medvetet sökt fel eller försökt gnabba med honom. Mindfucked! Varför föddes man inte som kille så man slapp alla jävla hjärnspöken?!