Ja, i söndags morse kom jag hem efter två veckors semester i Agadir, Marocko. Jag vet, jag kan inte få nog av det stället. Underbart folk, underbar mat, helmysig stad.

Har njutit till tusen och ville verkligen inte komma hem igen. Önskar att jag kunde åka tillbaka typ nu. Men så kan man ju inte leva. Börjar dock fundera mer och mer om Sverige verkligen är något för mig?!

Orkar inte med den svenska avundsjukan, att man ska ha den senaste mobilen, största huset, fräckaste bilen och det bästa jobbet. När fan ska man vara nöjd egentligen?