När vi vaknade på morgonen för att klockan ringde, trodde jag att mobilen drev med mig. Jag var ju fan tröttare när jag vaknade på morgonen, än när jag la mig på kvällen. Knäppt! Vi klädde på oss och plockade med oss väskorna. Pauline sminkade sig också men jag var alldeles för trött för att kunna bry mig så jag gick ner till lobbyn som ett spöke. När vi kom ner till lobbyn och skulle checka ut, kom Pauline på att hon glömt sin vinterjacka på rummet. Hon kutade upp igen och jag satte mig för att vänta.

Takfönster till våningarna.

Hon kom ner och vi checkade ut. Sedan gick vi ut för att vänta på vår transfersbuss. Pauline tog sin morgoncigg och vakten frågade om han kunde få en av henne. Haha! Pauline gav bort en med glädje eftersom hennes cigaretter smakade ve och fasa.

Röksugen vakt

Lite roligt var det dock eftersom när vi kom ut på morgonen, var det dimmigt och regnväder. Då insåg vi vilken otrolig tur vi haft med vädret. Strålande solsken varje dag och minst 25 grader varmt. Afrika är inte tokigt ska ni veta!

Dimma och regn!

Transfersbussen kom och vi åkte klockan tio. Mouloud stod och väntade på flygplatsen med en resväsksvagn. Haha, vilken turist! Vi fick gå igenom en tull för att ens komma in i flygplatsen, en ingång och en enda tull. Himla tur att det gick snabbt iaf. Vi tog hissen upp och checkade in våra väskor som skulle skickas direkt till Köpenhamn. Som tur var hade vi lärt oss av vårt misstag i Köpenhamn så denna gång hade vi med oss extrakläder tills dagen efter, eftersom vi skulle sova en natt i Madrid.

Ledsen Linda, Glad Pauline.



Ingen förare!

Vi åt sedan frukost på flygplatsen, en torr, värmd smörgås. Sedan gick vi ner för att Pauline skulle få röka in sista cigarett. När hon rökt klart, var vi tvungen att göra hela proceduren igen. Vi fick gå igenom tullen igen, växlade våra dirhams till euro, åkte upp på andra våningen igen och sedan satte vi oss och väntade på att klockan skulle bli lite mer.

Vackert Linda, vackert.



Jag och tjuren!

Sedan var det dags att säga hejdå. Vi kramade Mouloud och sa hej då och sedan skulle vi gå in genom dörren till vägen hem. Då blev vi stoppade eftersom vi inte hade fyllt i ett nytt kort med nationalitet och liknande så vi fick kliva ur kön för att fylla i det. Säga hej då till Mouloud en gång till och sedan gå igenom dörrarna. När man kommit igenom där, gick man runt ett hörn och sedan fanns 12 köer för passkontroll. Vi ställde oss i den segaste någonsin och var livrädda att vi skulle missa planet. Till slut blev det vår tur och vi fick en stämpel i passet och fick lämna kortet som vi precis fyllt i.

När vi kommit igenom passkontrollen, var det dags för en kontroll av handbagage. Som tur var så gick allting bra och vi skyndade oss till planet och fick gå rakt på. Först när vi satt på planet insåg vi att vi skulle hem och blev lite ledsna. På flyget köpte vi en Polarkaka med ost och skinka. Riktig skinka, ni kan gissa om Pauline var lycklig!

Hej Då Marocko!



Ledsen Pauline!



Massa fluffiga moln!



Mätt och belåten!

När vi landat i Madrid, gick vi raka vägen för att leta upp en transfersbuss men hittade ingen till vårt hotell vilket var konstigt eftersom vi åkt transfersbuss dit med hotellet sist. Nåja, vi tog en taxi och åkte en jävla omväg. Min kompis Alex som bor i Barcelona förklarade det som att det syntes lång väg att vi inte var spanjorskor och därför lurade taxichaufförerna oss lite genom att inte skriva in hela adressen förrän de kommit en bit på vägen. Those bastards. Nåja, vi kom fram till hotellet, checkade in och tog oss upp på rummet.

Glad tjej!



Brun tjej? Kom igen, liiiiite brun är jag väl iaf!

Vi var nog framme redan klockan fyra och kastade oss i sängen. Vi hittade Skönheten och Odjuret som vi såg. Så ni har vi sett ”La bella y la bestia”. Den var lika fin som vanligt. När vi höll på och somna i de underbara sängarna, insåg vi att det var dags att leta upp något att äta till middag. Vi tog oss därför ner till restaurangen som fanns på hotellet, där fanns inte en person! Vi stod som två äkta turister och väntade på att någon skulle dyka upp, de höll nämligen på inne i köket. Det gjorde oss inget för då hann vi ta lite bilder på den underbara baren och restaurangen. Fy fan vad vackert det var där!

Movietajm!



Entrén till restaurangen



Schysst bar?



Andra delen av restaurangen!

Till slut kom en servitör ut och vi satte oss vid ett bord. Vi beställde en riktig jävla stek, rare såklart. Till det, drack vi vatten. Till och med vattnet var i glasflaska, snacka om lyxigt ställe! Maten kom in och Pauline sa att hennes stek nästan sa mu där den låg på tallriken. Haha! Maten var underbart god och fyfan vad vi njöt.


Lyxvatten!



Hungrig Palle!



Sliten Linda!



GOD MAT!

När vi ätit upp, betalde vi och gick in på gästtoaletten som var grymt fin. Det hotellet är verkligen helt jävla underbart. Jag önskar jag kunde bo där jämt, typ bära med mig det på ryggen. Vi beställde även transfersbuss tills morgonen efter.


Lyxtoa!



Lobbyn!

Därefter gick vi upp på rummet och kastade oss i sängen för att bara myyyyyysa. Bara ligga och dra oss. Fyfan vad underbart. Trötta var vi också. Vi var så trötta att vi var övertrötta vilket ledde till att vi inte kunde sova, utan flummade runt en massa istället. Jag trillade ner mellan sängarna också. Hur jag lyckades har jag ingen aning om. Jag landade dock mjukt och lyckades ta mig tu efter mycket om och men..


Korridoren



Vårt rum!



Vårt rum!



Vår snygga toa



Sängarna.



Utsikten..



The gap!



Minibaren



De eee en bidééééééé! Käften, toa!



Hahaha vafan.



Trillade ner i springan mellan sängarna. Vettefan hur dock..



Något hände med min säng så den gled liksom iväg..



WTF?

Hahaha, mamma haj är ju förfan farfar ju!

OMFG, som att vara på semester med en snorunge!