Hej allihopa. Nu är jag tillbaka!

Jag kom i och för sig hem förra onsdag natt men jag har varken haft någon lust, motivation eller ork att uppdatera här. Resan upp till morfar tog hårt på krafterna, både fysiskt och psykiskt.

Jag åkte ju dit på måndagen och jag åkte ifrån Ystad station med pågatåget till Malmö redan klockan nio på morgonen. Sedan var det byte i Malmö till X2000 klockan 11 för att sedan hoppa av i Mjölby. Därifrån tog jag pendeltåget till Örebro för att springa ikapp en buss som gick till Karlskoga. Efter det så skulle jag på nästa buss som gick upp till sjukhuset och på sjukhuset var jag inte förrän vid femtiden. Jag skulle ju överraska min morfar men istället var det han som överraskade mig. När jag klev in i hissen på bottenvåningen så kom det en sköterska tillsammans med en sjukhussäng med en patient i. Jag reflekterade inte så mycket över det förrän jag hör: -Nämen Linda! Haha, det var min morfar som låg där i sjukhussängen. Usch vad blek och smal han var, jag kände nästan inte igen honom. Inga glasögon hade han på sig heller. Och ingen näsduk! Morfar är känd för sina näsdukar som han alltid har i fickan..

När vi kom till hans rum så var det dags för middag och när han reste sig upp och gick för att sätta sig på stolen så satte han sig men helt plötsligt så låg han på golvet och jag fick ingen kontakt med honom. Jag blev livrädd och trodde att jag skrämt ihjäl honom eller något liknande så jag ropade in en sköterska som kom tillsammans med en annan och hjälpte honom upp igen.

Efter att han ätit och vi pratat ett tag så var klockan sju och det var dags för mig att gå tillbaka till bussen som gick ner till stationen igen. Tjugo i åtta skulle en buss till Karlstad komma och jag åkte dit. Jag var där kanske vid tio i nio för att bli utkastad från busstationens vänthall! Vem fan stänger en vänthall klockan nio en vardag då bussarna fortfarande går? Och när det är flera minusgrader ute? Fyfan vad förbannad jag var, kall var jag också. Så jag fick stå utanför och vänta på nästa buss i 40 minuter. Jag trodde jag skulle förfrysa rumpan alltså. Det var inte roligt.

Bussen kom till slut (eller egentligen så hade den stått på stationen hela tiden men inte släppt in oss tidigare trots att det var rent ut sagt skitkallt...) och jag åkte vidare till Filipstad där jag skulle sova. Där var jag inte förrän klockan var halv tolv, tror jag. Morfars sambo mötte upp mig och vi gick hem till dom för att dricka te och prata en massa till klockan halv två på natten. Så sammanlagt tog det från Karlskoga och till Filipstad, runt fyra timmar. En resa som skulle ha varit 6 mil och tagit en timme om det gått en direktbuss. Istället fick jag åka runt halva jävla Värmland innan jag äntligen fick sova. Eller aa, den södra delen i alla fall. FY SKÄMS PÅ VÄRMLANDSBUSSAR! Även om Karlskoga ligger i Örebro län så tycker jag ändå att det borde gå bättre bussar än så. Ni ser här på bilden: Ni ser vart jag skulle (inringat i rött...) Det blåa strecket var den 6 mil långa vägen mellan Filipstad och Karlskoga, det lila strecket är den resan som jag fick ta..

Onödigt va?

På tisdagen sov jag till halv tolv eftersom jag var så otroligt trött och sedan åkte jag och morfars sambo för att handla lite saker till morfar. Det blev hederliga dammsugare, godis, frukt och några tablettaskar. Sedan plockade jag ihop sakerna hemifrån som han ville ha, dvs glasögon, ögondroppar, NÄSDUKAR och lite saker så han kunde skriva sina räkningar. Sedan åkte jag dit med morfars bil (tacka vet jag körkort...) och var där från tvåtiden tills besökstiden var slut, klockan sju. Jag sa till honom att han fick rycka upp sig till dagen efter och klippa bort hans betar som växte ut genom näsan. Haha, jag är glad jag inte är man, för då har man massar av hår som väser ur näsan. Han såg ut som en smal valross om jag ska vara riktigt ärlig.


Morfars sambo stannade hemma eftersom hon skulle få främmande i form av sitt barnbarn och barnbarnsbarnen.. Jag kom hem vid halv nio eftersom det var så otrolig halt på vägen hem, handlade några fler nektariner till morfar, åt middag, tog en dusch och gick och la mig redan vid tiotiden. Den natten var en mardröm eftersom jag och morfars sambo skulle sova i samma rum. HON SNARKAR SOM FAN! Det slutade med att jag låg med en kudde på mitt huvud för att slippa höra ljuden. Haha, på onsdag morgon hade hon sett kudden och skämts lite. Haha!

På onsdagen var det dags för mig att åka hem. Bussen till Örebro skulle gå klockan fem ifrån Karlskoga så jag åkte till Karlskoga med en buss som gick från Filipstad till Kristinehamn och sedan fick jag byta buss från Kristinehamn och vidare till Karlskoga. Jag säger då det, bussarna i Värmland/Örebro suger. I alla fall så kom jag till morfar vid ettiden och då hade jag pratat med sköterskorna om att komma tidigare, vilket var helt okej.

Under tisdagen hade morfar kommit på otroligt mycket saker som han ville ha hemifrån trots att han från början sagt att han inte skulle ha någonting hemifrån. Men det slutade med att han skulle ha kam, nagelsax, bättre skor att gå i när han gjorde sin sjukgymnastik, strumpor och några andra saker. Så dom sakerna packade vi ner i en väska på hjul att ta med till honom. Detta gjorde ju att på onsdagen när jag skulle hälsa på honom så kom jag med två rullande väskor, en kasse med mina saker såsom lunch osv och min handväska. Det måste ha sett ut som att jag skulle flyttat dit. Denna dag gick jag fel också. Så jag slutade nere på förlossningen där jag hörde en kvinna skrika, fort som fan vände jag om och gick tillbaka för att hitta rätt igen. Haha! När klockan var tjugo över fyra så var det dags för mig att ta bussen ner till stationen och samma långa resa började igen. Dock så var bussen som skulle gå från sjukhuset och ner till stationen, försenad. Så jag var livrädd att jag skulle missa den andra bussen som skulle gå klockan tio över fem. Som tur var, så hann jag med den. Jag åkte buss till stationen, jag åkte buss till Örebro, jag åkte tåg till Mjölby, tåg till Malmö osv. Jag var inte hemma förrän halv fyra på morgonen. 

Resan var trots allt värt mödan och tiden.. Faktiskt. Morfar berättade om alla hans upplevelser som jag aldrig ledsnar på att höra om, även om jag hört dom flera hundra gånger. Jag och morfar satt också och pratade om gamla minnen som vi hade tillsammans och bestämde att vi ska åka och fiska i sommar, precis som på den gamla och goda tiden..


På torsdag morgon klockan halv nio gjorde jag nationella prov också. Helt hjärndöd var jag så det gick väl som det gick. Det är ju inte så mycket att göra åt det hela. Jag skrev 4 sidor istället för dom 11 som jag skrev förra året. Eftersom jag inte går i skolan så hade jag inte heller fått det förberedande häftet som man ska få läsa innan man gör provet. Det tyckte jag var rätt dåligt eftersom läraren inte försökt få tag på mig. Hon hade ju i värsta fall kunnat skicka det med posten tycker jag, precis som hon gjorde med att facit som jag behövde till lite grammatikövningar. Nåja. Sedan sov jag hela torsdagen och hela fredagen och nu sitter jag här.

Oj, vad långt detta blev. Det är nog ingen som orkar läsa igenom detta. Men om ni har orkat med det så ska ni ha big time cred! Jag har ju berättat vad jag sysslat med nu när jag varit borta i alla fall. Dom andra åkte upp till morfar i helgen, med bil som tur var. Det går betydligt mycket snabbare om man säger så.. Så jag har varit ensam hemma hela helgen. Skönt värre, då kan man dansa näck i köket utan att någon bryr sig..

För den delen så tror jag att min dator är knäpp. Jag är bara inne på blogg,se's sida och helt plötsligt så började musik komma och nu är det nyheter på engelska? Och nu spelar dom någon jävla Supermariolåt och nu skiftade det till nyheter igen.. Vafan!? Är det något nytt som dom börjat med under tiden jag varit borta?