Kalinka är ett sto som är född 1985. Okänd härstamning. Ca 163 cm i mankhöjd.

Detta var min första häst som jag blev skötare på på ridskolan där jag bodde tidigare. Hon var inte så populär eftersom hon vet och stampade i golvet när hon blev sadlad. Hon var lat och inte så supervillig att hoppa om man säger så. Hon tyckte inte heller om att ridas på vissa ridvägar, då ställde hon sig på bakbenen och sprang hem.. När hon väl vill någonting så är hon fruktansvärt stark så det var inte så många som rådde på henne. Hon var ändå en bra ridskolehäst förmodar jag eftersom hon var ridskolehäst i hela 12 år! Hon gjorde det hon skulle helt enkelt.
Hon är dock inte vacker och det fanns de som kallade henne för älgen. Trots detta så var hon min ögonsten..

Jag hopptävlade henne några gånger i Clear Round och dressyrtävlade henne även några gånger på klubben.

Jag hyrde henne under en påskhelg och under sommaren. Jag hyrde henne även under ett vinterlov.. Efter det vinterlovet så halkade hon i hagen och gjorde sig riktigt illa Jag fick då ta hand om henne som fodervärdshäst eftersom vi kom överrens med ridskolan att jag skulle få köpa henne om hon blev bra igen.. Detta var 2003..

Jag pysslade på med henne och följde med när domen skulle ges. Kalinka skulle bli bra igen och kunde börja ridas lite lätt! Tjoho, jag skulle bli hästägare! (Tro inte jag är bortskämd för jag har själv jobbat ihop pengarna). Hon hade sedan tidigare utlagd spatt i alla fyra benen men det visste vi redan om. Hon skulle få bli en lunkalunka-häst.

Hon blev en helt annan häst och vi kom fyra i en hopptävling en gång på klubben (2004). Detta var jag väldigt stolt över och är fortfarande stolt över. Hennes plakett hänger så vackert på hennes box nu så.

Hon förändrades igen när vi flyttade. Hon är helt underbar men fruktansvärt svår att lasta. Fast vi kom på ett knep nu på senare tid. Vi sätter för en handduk för hennes ögon och sedan följer hon min röst och VIPS är hon i transporten. Förmodligen tycker hon inte om att se hur transporten gungar när hon kliver in i den..

Jag hopptävlade henne några gånger när vi flyttat till Skåne och vi fick några rosetter som hänger ute i stallet. Hon är inte samma gamla sura och tvära häst som nätt och jämt rör på sig. Nu bockar och busar hon massor eftersom hon är så full av liv!

Dessvärre så har hon kvickdrag. En sjukdom som inte går att bota och som innebär att hästen får svårt att andas och hostar. Sjukdomen hade inte gått så långt om vi fått rätt diagnos från början. Distriktsveterinärerna sa att det bara var åldershosta men när vi var till veterinärkliniken så berättade dom att det istället var kvickdrag. Great, tänkte vi. Då kommer vi hem med en tom grimma. Men både veterinärerna och vi tyckte att hon var så full av liv att hon kommer klara sig med medicinen ett tag till. Hon lider inte när hon får medicinen.

Visst, man har hört om hästarna som dött av kvickdrag eftersom de hängt över staket och sådant men om hästen busar och springer i hagen, äter bra, är fin i pälsen och helt enkelt mår bra, då kan de få leva tills de inte mår så bra längre. Tycker jag dårå..

Detta blev ju nästan en hel bok om bara en häst. Så ni får nöja er med Kalinka så länge så kommer information om de andra två en annan gång. När jag har tid att skriva och sånt. Låter det bra? Kaaanon! Då säger vi så!