Jo, det är konstigt hur fort någonting kan bli så otroligt komplicerat och förvirrat och helt konstigt.

Hur kan saker ha gått såhär? Jag förstår inte.. För bara några veckor sedan så pratade vi med varandra non stop. Nu pratar vi kanske 5 minuter om dagen. Allting känns konstigt. Jag saknar dig otroligt mycket och jag vet att du saknar mig också men nu så är allt bara konstigt.

Jag ska inte klaga. Jag har en underbar pojkvän. Han är supergullig, snäll och allt som man kan önska sig. Problemet är att han är för snäll. Han blir aldrig arg. Han visar aldrig ilska. Jag borde inte klaga över det men det känns fel. Man ska kunna bråka med varandra. Aaaah, jag vet inte. Som sagt. Jag ska inte klaga, jag får ju alltid ha rätt tydligen. Jaja.. Jag saknar dig i alla fall och jag längtar efter dig.

Jag älskar dig men ibland känns allt bara fel. Som nu. Jag känner mig orättvis mot dig. Du förtjänar den bästa du kan få. Jag förstår inte varför du vill vara med mig. Det är nog fler än jag som ifrågasätter det..

Men men..

Love is a battlefield.