Rädsla..

Det är nog den allra värsta känslan som finns. Senast jag kände rädsla var idag. Då kände jag rädslan att förlora någon som står mig nära, min egen mami.. Hon vet nog inte hur orolig jag var över att hon skulle till sjukhuset.. Det är kanske lika bra det för att visa sig rädd och sårbar är kanske inte en bra sak? Eller är det det?

Andra saker som jag är rädda för, förutom att förlora någon som står mig nära är.. Inget egentligen. Jag är inte rädd för någonting. Jag är rädd för att jag ska bli mördad av någonbli dödssjuk, såra någon eller skada någon men annars är jag inte rädd för någonting. Är jag onormal då? Det är min stora fråga till mig själv idag.

Jag är inte rädd för att störta med ett flygplan, jag är inte rädd för höjder, jag är inte rädd för mörker och jag är inte rädd för småkryp. Jag är kanske en kille i en tjejkropp?

Rädslan är att bli kvar helt ensam, utan någon alls.

image79

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0